lördag 30 juni 2018

Minimalistisk, sparsam, snål, girig

Att ha koll på sin ekonomi brukar anses vara en bra egenskap. Men när det går för långt brukar personen i fråga anses vara lite för sparsam och när det gått långt anses man vara snål. Tänk Ove i solsidan, någonstans mellan snål och girig. Det är skillnad på att vara snål mot sig själv och snål mot andra, jag tycker att man ska vara generös mot andra, men det finns ju en gräns.

Om man är för generös så kommer giriga personer att börja utnyttja det. De flesta har väl varit med om personen som hela tiden får andra runtomkring sig att betala för sig. Att utnyttja generösa personer är respektlöst, att varje gång man lånat pengar av vänner "glömma" det är ett dåligt beteende. Vissa gör nog detta omedvetet med tanke på att många är ekonomialfabeter och inte alls har någon koll på hur mycket de gör av med.

Det fina med att ha en ekonomiblogg är att man kan skriva av sig lite och klaga på när saker är för dyrt, men om man skulle gå runt och klaga på allt som är för dyrt bland sina vänner så anses man lätt vara en osympatisk person. Det är ju inte så kul att lyssna på personer som klagar hela tiden.

På ett tidigare jobb hade jag en kollega som varje lunch satt och pratade om hur denne hade sparat pengar på sin lunch, antingen genom att köpa take away och dela upp den på flera dagar och späda ut den med något billigt bröd osv. Mycket klag över olika utgifter var det också samtidigt som denne hade ett stort hus och bil och andra saker som kostade en del. Det var inte särskilt intressant att lyssna på i längden, av någon anledning funkar det bättre att klaga på utgifter i bloggformat.

Jag anser mig leva sparsamt men inte snålt, även om gränsen är hårfin. Minimalistisk kan man också kalla det, men jag är inte minimalistisk bara för min sparsamhet, jag föredrar helt enkelt att inte ha för mycket saker runtomkring mig då det bara blir stökigt och om man har färre saker så uppskattar man sakerna man har mycket mer än om man har massor av prylar. Jag är även smått allergisk mot stök.

Vart tycker ni gränsen mellan sparsamhet och snålhet går?

4 kommentarer:

  1. Jag tycker att snål är ett av de mest missbrukade orden i språket. Ofta används det slentrianmässigt för att peka finger åt andra eller (antagligen ännu vanligare) för att rättfärdiga egna dumheter ("Jag är ju inte snål, så jag... [gjorde något jävligt dumt och oövertänkt]").

    Jag vill ta tillbaka ordet till något vettigt. Snålhet kan missbrukas, precis som allt, men i grunden tycker jag att det är sunt att i defaultläget hushålla med resurser, egna och andras.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja verkligen. Om de ansvariga för nya karolinska hade varit mer snåla så hade en hel del pengar kunnat sparas till exempel. Det är lättare att vara snål med egna pengar än andras.

      Radera
    2. För politiker definitivt, men för egen del är jag snål med egna pengar och ännu snålare med andras. Kanske just för att slippa klassas som girig/missunnsam.

      Radera
    3. Det är sant, jag slösar inte medvetet andras pengar heller. Synd att inte fler på sparbloggarna blir politiker.

      Radera