måndag 19 februari 2018

Sparkvot

Det pratas mycket om sparkvot samt om hur mycket buffert en person bör ha. Jag tycker att det blir lite missvisande. En person som tjänar 15.000 kr i månaden med en sparkvot på 30 % är ju ändå duktigare på att spara än en person som får ut 30.000 kr i månaden och har en sparkvot på 50 %. Ingvar Kamprad måste haft en väldigt bra sparkvot då han både var sparsam och hade en hel del i inkomst, men även om han hade spenderat mycket mer hade inte sparkvoten minskat nämnvärt.

I vissa fall kan det vara relevant att prata om sparkvot, och jag tycker inte att någon bör ha mindre än 10 % i sparkvot. Att inte ha råd med oförutsedda avgifter är ju inte alls en bra situation att befinna sig i.

Politiker brukar ju också dra till med hur mycket de tycker att man ska ha i sparande och ange hur många månadslöner man bör ha på kontot. Jag tycker även här att det är mycket mer relevant att prata om hur många månadsutgifter man bör ha som buffert, min genomsnittliga månadsutgift har inget med min lön att göra. Att bara att räkna i antalet löner bidrar ju till att få folk att tycka att det är normalt att spendera hela lönen.

5 kommentarer:

  1. "min genomsnittliga månadsutgift har inget med min lön att göra." - citerar dig här och vill påstå att för 8 av 10 personer är tyvärr lön och månadsutgift samma. Den nionde gör av med mer än sin lön och hamnar i Lyxfällan och den tionde det är sådana som vi :-) (har absolut inget underlag för dessa siffror).

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, många gör ju av med lite för mycket på onödiga utgifter. Dock skulle ju tyvärr samhället med systemet vi har idag inte gå så bra om alla var lika sparsamma som vi, så det är tur för oss att folk spenderar. Men många spenderar ju som sagt på tok för mycket, vilket gynnar lyxfällan så att de får något att visa ;D

      Radera
  2. På a (smålänningen) håller jag helt med, tror din tes håller alla dar i veckan och på b (inläggsförfattarens svar) håller jag med men med tillägget att det kanske inte är det som är det långsiktigt ideala, åtminstone om en stor andel av avkastningsgenererande affärsområden sysslar med resurskrävande produktion av prylar. Sen tycker ju jag (kanske naivt) att jag som snålis bidrar - jag handlar mat, utilities och betalar skatt på lön och sparande. Däremot köper jag inte så mycket kinaplast eller när utomsvensk turismnäring

    SvaraRadera
  3. Jo, det finns ju absolut fler nackdelar än fördelar med mycket spenderande. Från att folk måste jobba mer för att ha råd med allt de köper till miljöförstöring, och jag är ju absolut för mer sparande då fler skulle må bättre av att ha en ekonomisk trygghet och mer fritid.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Exakt! Tror det hade genererat mycket bra ringar-på-vattneteffekt i form av ökat välmående och färre sjukskrivningar som kostar massor av skattekronor. Bara en stroke börjar på 700papp.

      Radera