Inkomster genom att inte jobba

Om jag inte hade ett jobb och levde på lönen så skulle jag kunna spara mycket pengar och ha vissa inkomster vid sidan av.

Om jag till exempel skulle åka ut och resa i något billigt land i tre månader och hyra ut min lägenhet till marknadshyra så skulle jag kunna gå 7000 kr plus per månad plus efter månadskostnad och ränta. SL-kort som jag behöver för att kunna jobba kostar 860 kr per månad, mat i Sverige är relativt dyrt osv.

Jag skulle kunna ha något projekt att jobba på på distans på en sån resa som ger lite inkomster, till exempel göra hemsidor eller liknande. Jag skulle även kunna ta någon distanskurs och få nästan 3000 kr i månaden då jag har lite tid kvar på CSN.

Till detta får jag i snitt runt 1000 kr i månaden från aktieutdelningar.

Jag skulle alltså kunna gå lite plus utan att jobba ett litet tag. Tanken är rätt lockande, dessutom har man enligt lag rätt att få tjänstledigt för studier, så att ha ett sånt upplägg under en vinter vore inte helt fel.

Har ni gjort eller funderat på liknande upplägg?

Ännu mer lathet

Idag skrev Breakit att många svenskar kan tänka sig att byta bank, men att de inte gör det för att de är rädda att det skulle var för krångligt.

Ännu ett ställe som folk alltså är för lata för att spara upp till tusentals kronor per månad. Många kan få ner sin bolåneränta många punkter eller spara in en del på kortavgifter eller fondavgifter genom att byta bank. Allt detta genom ett par timmars jämförelser mellan banker online.

Dessutom är banken du byter till väldigt hjälpsam och gör allt för att du ska bli kund hos dem. Jag har bytt bank flera gånger, för bättre villkor eller bättre bolåneränta.

Det enda jag har behövt göra själv är att flytta e-fakturor och uppdatera lönekonto hos mina arbetsgivare. Även om jag "bara" sparar ett par tusen kronor per år var det såklart värt "besväret".

Visst, tycker du att jobba är det roligaste som finns och inte bryr dig om helt onödiga utgifter så kör på. Annars, byt bank om en annan bank har bättre erbjudande.

Banken är inte din vän, banken är ett nödvändigt ont som bör få så lite som möjligt av dina surt förvärvade slantar, tänk på det.

Huawei i Australien

Eftersom Huawei är kinesiska och Kina är känsligt politiskt så får nu Huawei inte bygga telefonnät i Australien. De har sedan tidigare stött på patrull även i USA. Detta kommer förmodligen att gynna Nokia och Ericsson då 5g-nät kommer att generera stora projekt de kommande åren.

Kina investerar mycket i Afrika där de inte måste bry sig om etiska regler som till exempel företag från Europa gör vilket ger kinesiska företag en affärsmässig fördel där, men i Australien och USA blir det alltså motsatt effekt.

Vad gäller telekommarknaden så har jag inte alls bra koll på Afrika, så jag har tänkt läsa på mer om hur det ser ut där. Både vad gäller operatörer och mobiltelefontillverkare. Och Afrika i allmänhet känner jag att jag vill få bättre koll på, dels på de olika länderna och dels på investeringsmöjligheter. Den investeringsmöjlighet jag mest har hört marknadsföras här är Trine.

Har ni några bra boktips om man vill sätta sig in i Afrika? Jag läste nyligen en bok av Hans Rosling och fick därmed bättre koll på Mosambique.

Val

Om några veckor är det val och många är väldigt skeptiska till utfallet. Personligen tycker jag att det uppmålas en för mörk bild av Sverige från de flesta håll. Jag har flera vänner som har behövt sjukvård nyligen och det har gått snabbt och de har fått bra vård, men det ger alltid mer uppmärksamhet att skriva om dåliga extremfall. Många frågor inom skolan bör inte vara politiska, i de flesta fall är det föräldrars attityd som förstör skolan. Ansvaret att uppfostra barnen ska inte i första hand ligga på skolan, föräldrarna måste hjälpa till mer.

Och i Sverige går ändå skattepengarna till bättre saker än i många andra länder där korruptionen är mycket högre. Sen går det alltid att diskutera vad skattepengarna ska gå till.

Skattemässigt kan jag tycka att man kan sänka de högsta marginalskatterna i Sverige, mer än 50 % av ens bruttolön tycker jag inte borde gå till skatt.
Här finns en lista på olika länders marginalskatt:
https://timbro.se/skatter/varldens-hogsta-marginalskatt-en-jamforelse-av-marginalskatterna-31-lander/

Och att trappa ner ränteavdraget istället för att beskatta sparande mer vore väldigt rimligt, att uppmuntra sparande istället för belåning är rimligt. Men såklart måste det göras på många års sikt, till exempel en eller två procentenheter per år tills någon mer rimlig nivå är nådd. 

Det finns många ekonomiska saker som berör ekonomi och skatter i andra länder som är mycket sämre än något som finns i Sverige. Till exempel ärver man skulder i vissa länder och om man är amerikansk medborgare så måste man betala inkomstskatt till USA även om man bor och jobbar utomlands, så det finns många exempel.

Personligen hoppas jag på att det satsas på att få fram någon satsning på tåg och bostäder i Sverige, tågnätet är inte hållbart och detsamma gäller bostadssituationen. Att folk måste hoppa av utbildningar eller tacka nej till jobb för att de inte kan få bostad kommer verkligen att missgynna Sverige på sikt.

Kompetensutvisningarna måste också styras upp, att människor med viktig kompetens blir utvisade för att de har tagit ut för lite semester eller tjänat lite för lite är skadligt både för företagskulturen och för Sveriges rykte och vi behöver viss specialistkompetens från andra länder.

Förorterna måste också styras upp, att ha fler poliser som går runt och pratar med folk i områdena skulle nog vara effektivt. Att snabbt få fast personer som begår småbrott är viktigt. De flesta börjar inte sin brottskarriär med skjutningar, det brukar trappas upp under en längre tid.

Och till sist anser jag att något måste göras åt ingångslönerna för att fler ska kunna få jobb och försörja sig själva. En sammanfattning angående ingångslöner finns här:
https://timbro.se/arbetsmarknad/tio-myter-om-lagre-ingangsloner/

Lathet

Jag vet flera personer i min närhet som har många onödiga utgifter för att de inte orkar bry sig. Till exempel privat mobil trots att de har en jobbmobil som de får använda privat.

Förutom att det är jobbigt att hålla en extra mobil laddad så är det en totalt onödig utgift. Vissa har även prenumerationer på fler streamingtjänster än de hinner kolla på. Det är svårt att förstå hur man kan vara så ointressead av sin ekonomi.

Om man beter sig så hela livet så har man ingen rätt att klaga när man senare sitter och tycker att man har för lite pengar som pensionär.

Imorgon kommer lönen och ikväll är det uppesittarkväll som jag kommer att missa eftersom jag har andra planer, ni som kollar, ha så kul!

Lådor

Enligt Tradera så har folk i vårt land i genomsnitt sex flyttlådor oanvända prylar i sina hem. Det är  förmodligen mer saker än jag totalt har om jag packar allt jag äger.

Så ni som har mycket oanvända prylar, passa på att sälja dem och omallokera dessa till något som ger avkastning istället. Att ha kvar onödiga prylar när det finns andra som istället kan använda dem bättre är totalt onödigt. Begagnatsidor är verkligen ett bra exempel på win-win, säljaren får pengar och blir av med något som inte behövs och köparen får saken till ett bra pris.

Nu är såklart onödiga prylar ett relativt begrepp, men de flesta saker som inte har använts på mer än ett år kommer förmodligen inte att användas igen.

Idag fick jag av någon anledning första höstkänslan, kanske för att alla är tillbaka på jobbet nu och kvällarna börjar kännas mörkare. Jag tycker att början på hösten är mysig, men det är för få bra saker på hösten. Inga röda dagar, nästan inga utdelningar och mörkare för varje dag. Trots allt är det fortfarande sommar och det gäller att passa på att vara ute så mycket som möjligt nu.

Dreamsappen

Appen Dreams har fått mycket uppmärksamhet senaste tiden så jag har kollat lite på den för att se om den har något som kan vara användbart. Den har ett ganska fluffigt gränssnitt och ser allmänt ganska bra ut, så designen ger jag godkänt.

Appen går ut på att uppmuntra folk att spara vilket alltid är bra. Den har funktioner som att random dra pengar från ens konto och sätta in på ett sparkonto med 0.10 % i ränta. Och lite spartips för den som inte har koll på att utelunch och kaffe på stan är dyrt eller att hemmafest är billigare än att gå på krogen. Inget som kan hjälpa mig alltså, men förmodligen bra för den som vill komma igång och spara och inte gillar att sitta och göra egna spreadsheets i Libre Office eller Google Sheets (Microsofts Excel kostar ju pengar, så att inte använda det är sparadkrona).

Själv jobbar jag lite tvärtom än Dreams, Dreams går ut på att sätta upp mål att spara till och därmed börja spara. Jag sparar istället så mycket jag kan men ändå utan att direkt leva på existensminimum, och när jag väl vill göra något dyrare som till exempel en längre resa så räknar jag på det och funderar igenom om jag verkligen tycker att det kommer att vara värt priset.

På Dreams jobbar enligt deras hemsida femtio personer vilket känns lite IT-bubbelvarning. Jag kan förstå att det kan behövas lite extrapersoner när man har med banker att göra pga. mycket pappersarbete och så, men femtio personer för en app som får folk att spara pengar låter väldigt mycket, speciellt då den fokuserar på unga personer som inte har så bra ekonomisk koll. Jag vet inte riktigt vad de drar in pengar på, men förmodligen på samarbete med banker.

Att uppmuntra folk till sparande är bra, men som affärsmodell har jag svårt att se hur den ska hålla och för mig tillför inte appen något så jag har inte kvar den. Ju färre appar på mobilen desto bättre, en minimalistisk mobil är en bra mobil.

Vad tycker ni om appen? Använder ni den?

Tid och besparing per matlåda

Med matlådor går det att få ner kostnaden mycket jämfört att äta utelunch. Hur mycket tid går då åt till att laga en matlåda? Jag brukar minimera alla moment, om det är mycket som ska hackas smått så slänger jag bara ner det i matberedaren och om det är onödigt många moment i ett recept så försöker jag se vad jag kan minimera.

Om en rätt tar en halvtimme i aktiv tid att laga och jag får till tio matlådor förutom middagen i samband med matlagningen så är den aktiva tiden per låda alltså tre minuter per låda och kanske 80 kr sparat jämfört med utelunch.

Detta ger en motsvarande timlön på 1600 kr. Med tanke på marginalskatt på ca 50% så skulle jag alltså behöva jobba in 3200 kr brutto för en timmes matlådekok. Ett tips är också att krydda lådorna lite olika för omväxling. För att inte behöva äta samma mat många gånger i rad så fryser jag in de flesta av lådorna.

Ibland går jag ut och äter för omväxlingen, men att bara slentrianäta ute tycker jag inte är värt priset.

Perioder i livet

Jag har funderat lite på olika konsumtionsbeteenden olika tider i livet. Jag har alltid varit sparsam och dessutom har jag jobbat extra sedan början av gymnasiet, så jag har under lång tid fått pengar över.

När jag var student hängde jag ofta med vänner hemma hos varandra och jag var relativt sällan på krogen. Jag bodde i ett studentområde och det var nära till alla och lätt att hänga. Jag jobbade även extra och tog ändå ut en del CSN då jag insåg att jag behövde spara till kontantinsats. Efter studierna bodde jag kvar i studentlägenhet ett tag för att spara till kontantinsats, sen köpte jag min lägenhet.

Nuförtiden när vännerna bor mer utspritt i Stockholm går jag på krog eller kafé i snitt 10-15 gånger per månad, men oftast tar jag bara en öl eller en kaffe då jag är social och ofta hänger med vänner istället för att spendera mycket när jag väl är ute. Så jag spenderar i snitt runt 2500 kr i månaden på mat och dryck ute (inklusive ett par luncher på jobbet). Jag har i princip alltid matlådor redo så det blir inga stora utgifter på mat. Boende går på ca 4000 kr per månad med månadsavgift, ränta, gas, el och försäkring. SL-kort och andra transporter går på någon tusenlapp till. Vissa månader blir kostnaderna högre då jag gillar att resa, men i snitt lever jag på strax över 12.000 kr i månaden.

På sikt kommer jag säkert att börja göra av med mer då utgifter som framtida barn och annat kan kosta mer än att bara försörja sig själv, men tillsvidare kommer jag att bygga upp så stor buffert som möjligt.

För övrigt har jag fortfarande tillfälligt köpstopp som jag skrev om här. Jag har matlådor för resten av veckan och har alltså klarat mig i fyra veckor utan att behöva handla. Kylen börjar bli tom men skafferiet har en del kvar, så jag kommer nog att klara mig det dubbla. Intressant hur länge jag kan klara mig på det jag hade hemma, men det blir mer och mer improvisation när jag saknar ingredienser jag vill ha och istället får byta ut fler och fler ingredienser i recept.

Det började med pannkakor med vatten istället för mjölk och har senare övergått till restgrytor där jag totalt har fått hitta på recept. Färska grönsaker är det ont om nu, men konserver med majs, kronärtskockor och frysta saker som spenat och broccoli har jag kvar.

Lycka

Det finns många som säger att de är ointresserade av pengar och att pengar inte ger lycka.

Så är det såklart, pengar i sig ger inte lycka, men det går också att se det från andra hållet.

Att inte ha pengar ger inte heller lycka. Så vad ska man välja? Att ha eller att inte ha pengar? Jag väljer att ha pengar.

Hursom känner jag ändå att det viktigaste är att vara frisk och att människor i min närhet är friska. Och att ha kul såklart. Det är viktigt att ha kul, glöm inte det.

Daytrading på begagnatsidor

På blocket läggs saker ofta upp för billigt då säljaren mest vill bli av med sina prylar så snabbt som möjligt och ofta blir saker sålda på under tio minuter.

Detta borde gå att utnyttja om man är mer långsiktig och kan tänka sig att vänta några dagar innan varan blir såld. Ibland lägger även säljare upp paketpriser som är orimligt billiga så att man får en motsvarande substansrabatt.

Om du i snitt lyckas sälja en sak för tio procent mer än du köpte den för så är pengarna sjudubblade efter 20 försäljningar i stil med ränta på ränta. Detta är inget jag har tänkt börja med så det känns jobbigare än det vore värt, men det kan var ett bra extraknäck för en student.

Vissa typer av prylar verkar gå för högre pris på tradera än på blocket och tvärtom, så sätter man sig in i vad som funkar vart så kan det nog funka. Är det någon som har testat?

Studentekonomi

I senaste avsnittet av Avanzapodden pratades det om studenters ekonomi. Att spara pengar och att jobba på loven togs upp och såklart nämndes CSN och alternativ för studielån och om man ska eller inte ska ta mer lån än man behöver.

Johanna och Niklas diskuterade alternativen om man tar mer lån än man behöver, de pratade lite om att placera pengarna på börsen om man tänker långsiktigt. En viktig aspekt som de missade att gå igenom är att många som blir klara med sina studier och börjar jobba flyttar till en annan stad och behöver köpa lägenhet. Eller blir kvar i samma stad och blir av med studentboendet.

Detta måste då finansieras och ett billigare topplån för kontantinsats än CSN går inte att hitta. Så mitt tips till alla studenter som funderar på att ta mer CSN är de behöver är att göra det. Jag gjorde det och om jag inte hade gjort det så hade jag inte kunnat köpa den lägenhet jag ville ha när jag behövde. Då hade jag fått bo mindre eller mindre centralt än jag gör, så jag är väldigt glad att jag tog så mycket studielån som jag gjorde.

Att ha råd med kontantinsats till lägenhet är väldigt viktigt för många för att slippa bo i något dyrt andrahandsboende som dessutom gör det ännu svårare att spara ihop till en kontantinsats. Om du lyckas få boende på annat sätt så, grattis. Då är det bara att betala tillbaka pengarna till CSN eller investera dem på börsen. Om du har dem på ett sparkonto med någon procents ränta och insättningsgaranti så länge så går du dessutom plus på köpet.

Marginalnytta

Nästa begrepp från nationalekonomin som jag gillar är marginalnytta. Marginalnyttan är den nytta som konsumtion av en till av en vara ger.

Marginalnyttan brukar i de flesta fall vara avtagande, det första glaset vatten när du är törstig kan vara välbehövligt, det andra lite mindre och efter många glas vatten kan marginalnyttan bli negativ. Efter tio glas vatten i rad är man sällan sugen på ett till. I fallet vatten så behöver man ju inte betala i Sverige, men detta gäller även om du köper godis, golfklubbor, smink eller bilar.

Detsamma gäller det mesta, vilket är en anledning att jag gillar minimalism som koncept. Att inte äga något är inte så kul, men när du äger tusen saker så ger inte nästa pryl lika mycket glädje som den första. För mig blir marginalnyttan negativ i antal saker relativt fort, om jag får fler saker så lider jag mer av röran än jag njuter av saken.

Detsamma gäller resor, jag gillar att resa, men att vara ute och resa ett år i sträck verkar mer jobbigt är roligt. Jag har träffat många som har jobbat hårt på något lågbetalt jobb i flera år för att ha råd med en riktig långresa. Personligen skulle jag mer känna att jag slösade bort min tid efter ett tag om jag inte hade något projekt som mål med resan.

Angående prylar så räknar jag verkligen inte alla saker jag har som vissa som vill leva ett extremt minimalistiskt liv, men färre saker är för mig bättre ner till en viss gräns.

Alternativkostnad

Alternativkostnad är ett av de begrepp som jag gillar mest från nationalekonomin. Alltså kostnaden mätt i alternativet när du konsumerar något.

Om du köper en dyr märkeshandväska eller klocka så är alternativkostnaden till exempel den förlorade intäkten som du istället skulle fått i aktier. Aktier kommer i snitt att öka i värde över tid och konumtionsprylar kommer att minska i värde.

Visst, det går att råka köpa fel aktie men så länge du sprider riskerna i bolag och över tid kommer portföljen att öka på sikt, men om du till exempel köper ett dyrt klädesplagg och råkar luta dig mot en nymålad vägg eller något första dagen så kommer kläderna direkt att kännas som en dålig investering. Att spendera mycket pengar gör att du kommer att behöva jobba mer för att finansiera detta.

Alternativkostnaden för shopping är tid.

Alternativkostnaden för tid funkar precis likadant. För varje minut du slösar på någon onödig skitapp kommer du att förlora tid att istället göra något som kanske hade kunnat ge mer. Okej, hjärnan behöver avkoppling, men de flesta appar ger inte avkoppling, de försöker förse dig med en dopaminkick genom att portionera ut likes när de tror att du kommer att lämna appen så att du kan spendera mer tid på deras reklam.

Mindre ger mer. Om du lägger mindre tid så kommer du att använda den effektivare, jag säger inte att sociala medier är skit, men för mycket av något är alltid dåligt och beroenden är inte bra.

Facebook har nu insett det och ska lägga till en frivillig tidsgräns i sina appar Facebook och Instagram. Alltså lite som en knarkförsäljare som ser att klienterna börjar dö och inför ransonering. En död kund är en dålig kund.

Att investera som extrajobb

Många tycker att privatekonomi och investeringar är tråkigt. Som tur är för mig så tycker jag inte det och ser det som en hobby. Och även om man tycker att det är tråkigt så kan man ju se det som ett extrajobb, det borde ändå för de flesta vara roligare än de flesta extrajobb och dessutom ge mer pengar på sikt än många extrajobb.

Att se pengar växa och att bli lite gladare varje gång man ser företag som man är investerad i är värt den tid det tar. Att få pengar för det är bara en bonus.

Jag försöker inspirera folk runt mig till att ta tag i sitt sparande, men vissa är lite väl negativa. Det är ju mest synd för dem, men det är bara att kämpa på. Det är frustrerande att se folk totalt strunta i sin ekonomi, de har ingen rätt att klaga på sin pension även om det är långt dit.

Bort med Twitterappen

Idag tog jag bort Twitterappen från mobilen och har alltså inte längre några sociala medieappar i mobilen vilket är skönt. Jag märkte att jag kollade den för ofta och slösade tid i onödan. Det är skrämmande hur sociala medier suger in oss för att spendera så mycket tid som möjligt i apparna bara för att företagen vill få oss exponerade för annonser under så lång tid som möjligt då det är detta deras affärsmodell bygger på.

Jag kommer fortfarande att följa Twitter på datorn, men jag vill ha så få distraherande appar som möjligt i mobilen då det bara bygger upp dåliga vanor att gå igenom flödena av ren reflex.

Så den enda distraherande appen jag har kvar nu är Avanza,  vilken jag "bara" in på någon gång om dagen så den får vara kvar ett tag till.

Innan jag skaffade Twitter använde jag Anki mer, vilken är en app för att plugga saker, i mitt fall glosor. Så jag kanske kommer att använda den mer nu igen, eller inte.

Ingen kommer att ligga på dödsbädden och tänka att de borde använt sociala medier mer, men att tänka tillbaka på vad ett nytt språk har gett i möten med andra människor osv. får jag personligen ut mycket mer av än att kolla Twitter för ofta.

Min tid får hellre gå till saker som ger något i längden än på sociala medier. Och att bara sitta och kolla ut i luften, betrakta människor eller lyssna på poddar gör jag hellre på tunnelbanan än att okynneskolla sociala medier eller spela meningslösa mobilspel. Bra spel spelar jag gärna, alltså spel som inte bara går ut på att användaren ska sugas in i appen så länge som möjligt, men tyvärr är bra spel för mobiler försvinnande få.

Tonårsekonomi

Idag lyssnade jag på senaste avsnittet av podden på riktigt med Charlie och Mathias. De diskuterade bland annat om hur man ska hantera tonåringar som vill ha märkeskläder.

Hur ska man tänka om alla andra barn har dyra jackor med märken och inte vill att ens egna barn blir mobbade för att de inte har dyra jackor var en av sakerna de tog upp. Om man känner sig tvingad att köpa märkeskläder för att ens barn inte ska bli mobbade är man ju helt fel ute.

Svaret blev att "de kanske måste bidra lite till sin jacka". Att de måste betala en del eller hjälpa till lite hemma.

Istället kanske man kan diskutera ekonomi med sina barn och lära dem att det inte är coolt att betala massor av pengar för att barnen ska känna att de har rätt märke? Man kan också passa på att lära sina barn om alternativkostnad genom att ge dem ett visst belopp och köpa det de vill, så kan de få avgöra om de tycker att märket tillför så onödigt mycket mer det kostar. Att köpa ett billigare plagg och köpa aktier för mellanskillnaden är till exempel något man kan göra för att hjälpa dem förstå investeringar. De kan även få lära sig att räkna lite ränta på ränta osv. för att lära sig något mer på köpet. På några års sikt kommer de garanterat att vara mer tacksamma för aktierna än märkeskläderna.

Så kan de välja att lägga onödigt mycket pengar för att få sin jacka eller istället köpa en billigare jacka och få pengar över till något vettigt istället. Personligen skulle jag känna att det vore som att jag misslyckats som förälder om mina barn vill ha märkeskläder för "att alla andra har det". Okej om man hittar ett visst plagg man gillar som råkar vara av ett visst märke, men att frivilligt betala extra för att ens gå och marknadsföra ett visst märke är ju bara dumheter.

Vissa tycker att man ska ha skoluniform för att undvika mobbning, men jag tycker absolut inte att det är en bra sak. Personligen gillar jag inte att bli påtvingad kläder som någon annan har valt.

Istället för skoluniform kan man lära barnen att respektera varandra oavsett klädstil, annars kommer de växa upp och bli som många vuxna som fortfarande tror att man måste köpa märkeskläder för att få respekt. Människor som bryr sig om märken undviker jag gärna, det finns så mycket annat i livet att lägga energi på.